hoppas jag blir frisk till måndag, ska vara hemma hela helgen förutom när jag ska till pappa och träffa farmor som kommit ner från östersund, fira han lite för farsdag också (vad jag nu ska ge till honom?!) annars blir det bara massa mys och slappt den här helgen, måste få bort febern, fixa halsen huvudet och magen. tur att min hjärna fungerar på de nödvändiga delarna nu iaf, annars hade jag nog inte klarat av att vara ensam med mig själv utan att tänka på dumheter ;)
nu ska jag skriva av mig lite så de som vet vad jag snackar om förstår hur läget ligger till, för jag tänker sedan lägga det åt sidan, jag menar
varför skulle jag inte?
annars, sovgott och be att jag blir frisk fort så jag kommer tillbaka till de söta gummor&gubbar i spm2! :)
kapitel sista. vi är två Trånghuvade svårlösta idioter som båda bryr sig om varandra, och vi känner varandra mycket bättre än många andra gör, vi vet vad vi ska göra för att den andra ska bli sur, orolig, svartsjuk, glad, sugen och nervös. vi är vana med att vi alltid ska ha något problem att handskas med, att nu när vi inte har det så är det ännu värre. vi mår bra när vi är med varandra, men vi båda är så jävla envisa för att våga göra mer misstag,
som vi gjorde för hur många år sedan?vi vill alltid ha någonting annat, för vi blir aldrig nöjda med vad vi får.
ibland tror jag att vi kommer att sluta med våra lekar, och öppna ögonen, men jag har förstått att det inte kommer att hända så
jag ger upp.
det är mycket jag vela säga till dig,
du vet lite av det, men jag känner att det är helt utan anledning nu nåmer. jag tänker inte kämpa emot alla dilemman själv, det orkar jag inte.
men du är fortfarande en av de närmsta jag har runt mig, det kommer aldrig förändras.
jag skulle sakna ditt prat, fnitter, medkännande, vänskap och ditt varma du.
och jag minns mer än vad du tror - , bra minnen.
men
minnensovgott :)